En planeringskommitté lade nyligen fram för högsta domstolen i Indien ett förslag om nya fattigdomsnivåer. De har sänkt nivån, vilket både är missvisande och påverkar fattiga människors rätt till subventionerad mat.
Planeringskommittén konstaterade att man är fattig i urbana områden om man lever på mindre än 4,50 kronor om dagen och i rurala områden om man lever på minde än 3,70 kronor om dagen. Detta belopp ska täcka mat, kläder, boende och allt det som är nödvändigt för att leva.
Indien är idag det land i världen med störst antal hungriga. 1979 kom man fram till att man skulle mäta fattigdomsgränsen utifrån en människas dagliga konsumtionsbehov. Detta baserade man på det dagliga behovet av 2400 kalorier. För 30 år sedan ändrade man fattigdomsgränsen till ett ekonomisk index på grund av inflationen. Nu befinner man sig alltså inte under fattigdomsgränsen om man lever på mer än 4,50 kronor om dagen. Att ha tillgång till 2200 kalorier om dagen kostar ungefär 8,55 kronor i Indien.
450 miljoner indier lever under fattigdomsgränsen, med de nya nivåerna. Om man hade gått efter de tidigare nivåerna hade 75 procent av Indiens befolkning varit fattig. Hur nivåerna sätts är avgörande för Indiens fattiga eftersom människor som lever under fattigdomsgränsen har tillgång till starkt subventionerad mat i det statliga Public Distribution System.
Läs mer på: http://www.thehindu.com/opinion/lead/article2497773.ece
eller: http://www.d-sector.org/article-det.asp?id=1707
Ida Svendsen, praktikant på Svalornas kontor i Bangalore
