Majs har blivit en allt mer eftertraktad gröda på marknaden. I Indien växer stödet från regeringen när det gäller odling av majs och majsproduktionen utvidgas nu i flera regioner. Ökningen är så stor att man under en period har diskuterat den i termer av en ny grön revolution i landet. Svalorna jobbar i sitt program Empowerment and Food soveregnity med odlingen av de traditionella grödorna millets (samlingsnamn för hirs och sorghum). Den ökande majsproduktionen kan bli ett problem och ett hinder för matsuveränitet för Indiens fattigaste.
Med den växande produktionen av majs följer konsekvenser. Eftersom det är företagen som distribuerar genmanipulerade frön, kemikalier och bekämpningsmedel blir bönderna beroende av företagens kunskaper och produkter. Kemikalierna och bekämpningsmedlen utarmar jorden. Svalorna jobbar i programmet Empowerment and Food soveregnity tillsammans med nätverket MINI (Millets Network of India) med att främja millets. Fördelen med millets är att de bäst odlas tillsammans med andra grödor – många bönder har tiotals olika grödor på samma fält. Skulle skörden av en gröda slå fel, finns det andra grödor att skörda. När majs blir dominerande och syftet är monokultur kan mångfalden av grödor reduceras. Millets med sin mångfald har länge varit en viktig del av den indiska jordbrukskulturen, men under den första gröna revolutionen blev mångfalden marginaliserad till förmån för produktion av ris och vete. Millets kan odlas i olika typer klimat, och är växtstark utan kemiska tillsättningar. Millets är också mycket näringsrik, och kan därför ge bättre hälsa för de marginaliserade bönderna. Trots dessa fördelar väljer många bönder, med brist på andra möjligheter, att odla andra grödor för den industriella sektorn i en tro på större intäkter.
2003 kom det en undersökning (Situation Assesment Survey) som visade att nästan 50 procent av familjerna i jordbrukssektorn var skuldsatta. Detta motsvarar 43,4 miljoner hushåll som har tagit lån för att kunna upprätthålla sitt jordbruk. Månadsinkomsten i netto hos ett hushåll ligger i genomsnitt på lite mindre än 300 svenska kronor. Det är därför inte svårt för företag att locka över bönder till industriell produktion där man lovar bättre levnadsvillkor när det gäller inkomst, säkerhet av skörd, samt en större avkastning. Även om detta kan ge en ökning av inkomsten under en period, ger det inte samma hållbara utveckling som mångfalden av millets-grödor ger. Många förlorar genom denna övergång till industriellt jordbruk sin matsuveränitet, hälsa och näringsrik jord att bruka i framtiden .
Ida Svendsen, praktikant på Svalornas kontor i Bangalore, Indien
