Klimatflykt
I Bangladehs huvudstad Dhaka bor över 20 miljoner människor, med förorter inräknade. En siffra som växer med omkring 2 000 personer varje dag – det gör Dhaka till en av världens snabbast växande städer. Migranter från landsbygden står för den största delen av befolkningsökningen, där en stor del flyttar på grund av orsaker kopplade till klimatförändringarna som gör det svårare att överleva på landsbygden.

Troy

Troy Enekvist

Troy Enenkvist är journalist och bildjournalist med speciellt fokus på människor, deras liv och historier. Troy har tidigare gjort reportage som skildrat livet i krigets Donetsk, främlingsfientligheten i den sydafrikanska slummen och om de högljudda protester som bröt ut i USA när Donald Trump blev president.

Svalorna_by

Svalorna Indien Bangladesh

Svalorna är en ideell förening verksam i Sydasien och Sverige. Tillsammans med lokala organisationer kämpar vi för en rättvis och hållbar utveckling. Vi tror på att stödja det redan befintliga arbetet och röster inom det civila samhället för att stärka fattiga och marginaliserade människors rättigheter.

Floden slukar allt i sin väg

Väggar, tak och bråte från hundratals hus står staplade i den glesa skogen. En man sitter vid flodkanten som faller ner i Padmafloden. Där floden nu går låg det tidigare flera byar. Naria är ett till ytan relativt litet men tätbefolkat distrikt med 200 000 invånare, och ligger omkring fem mil söder om Dhaka. Floderosionen har blivit ett akut växande problem under de senaste åren, och bara mellan juni och oktober 2018 förlorade 375 familjer sina hem på grund av detta.

Naria ligger just intill Padmafloden, som är en av Asiens största. Floden är en sammanvävning av Brahmaputra och Ganges och består till stor del av vanligt smältvatten från Himalaya Men den allt snabbare avsmältningen av glaciärer leder till ett högre vattenflöde och att floden breder ut sig allt mer, samtidigt som det högre flödet bidrar till en kraftigt ökad erosion som äter upp marken. 

När floden tar allt mer av landet försöker invånarna desperat rädda vad de kan från sina hus. Flera av bostäderna närmast floden ligger helt öde och allt som kunnat sparas är nedmonterat. Fönstren är bortplockade och med hundratals övergivna byggnader påminner landskapet om en krigszon. De som kunnat har redan plockat isär sina hus och flyttat dem till säkrare mark. Men då knappt någon mark finns tillgänglig att bygga bostäder på, ligger väggar, tak och andra husdelar staplade på varandra i stora högar.
"När vattnet kom närmare och tog allt mer land kände vi att det var för farligt för oss att bo kvar"

Chandana Sakhari sitter i ett skjul byggt av omaka plåtdelar som ser ut att komma från flera olika hus. Bredvid hennes skjul ligger en hög med plåt och virke som tidigare tillhört en bostad som delvis kunnat räddas innan den störtade ned i floden. Hon, liksom tusentals andra här, har förlorat sitt hem de senaste månaderna.

– När vattnet kom närmare och tog allt mer land kände vi att det var för farligt för oss att bo kvar, så vi bestämde oss för att försöka ta med det vi kunde och flytta bort från floden, säger hon.

Av de totalt 400 familjer som bor i samma område som Chandana så förlorade 250 familjer sina hem under 2018.

– Vi flyttade så långt upp vi kunde och byggde upp det här huset med delar som vi lyckades rädda från vårt gamla hem innan det försvann, säger hon.

Hon hade bott i det gamla huset sedan hon gifte sig för 18 år sedan. Marken som gick förlorad hade tillhört hennes mans släkt i flera generationer.

Vidare längs flodkanten ligger flera byggnader som till hälften ligger nedrasade i floden. Vid ett av de stora husen som rasat samman står några män och fiskar. De kastar ut sina nät i vattnet för att därefter simma ut och hämta upp dem igen.

Framför fiskarna ligger ett hus som är avbrutet på mitten där halva huskroppen är nerfallen i floden. Huset är deras gamla sjukhus vilket förstördes bara två månader tidigare. Sjukhuset var en av de högsta byggnader i området och taket användes som skydd mot översvämningar. Nu väntas det när som helst försvinna i floden.

Från Naria till ett tak i Dhaka

En explosionsartad inflyttning till huvudstaden – det är en av effekterna av klimatförändringarna i Bangladesh, där en stor del av landsbygden håller på att försvinna.

– Allt har försvunnit de senaste fem åren, säger Sukum Ali Sheik som förlorat sitt barndomshem och motvilligt tvingats flytta till Dhaka.

Morgonljuset letar sig fram genom Dhakas högt växande bostadshus när Sukum Ali Sheik drar fram en cykelriksha under en bro i stadens gamla delar. Han förhandlar om dagshyran för rikshan som han behöver för att tjäna pengar. Han orkar bara cykla halva dagen, därefter sätter hans hälsa stopp.

– Jag har kört riksha i 50 år. När jag kom hit för ett år sedan var det väldigt svårt att hitta. Hemma i Naria finns det bara några få raka vägar och ingen trafik, men på ett år har jag lärt mig att hitta i hela Dhaka, säger han.

Sukum Ali Sheik är långt ifrån ensam om att ha sökt sig till Dhaka. Enligt FN flyttar 2 000 människor dagligen till huvudstaden. Med förstäder uppskattas folkmängden i dag överstiga 20 miljoner. Ali Sheik kommer från staden Naria, i kommunen med samma namn, knappt 10 mil söder om Dhaka. Han flyttade med sin familj sedan Padmafloden, med smältvatten från Himalaya, förstört deras hem. Vattnet håller på att äta upp hela hans hemstad.

– Erosionen har aldrig tidigare varit så kraftig. Det var flera kilometer till floden från mitt hus när jag växte upp, med byar och mark där folk odlade. Men allt har försvunnit de senaste fem åren.

"Jag gillar inte att bo i Dhaka, men jag är tvungen att bo här. Det finns inga andra möjligheter. Ibland gråter jag när jag tänker på det Naria jag förlorat."

Bangladesh förlorar varje år tusentals hektar land till följd av floderosion. 68 000 människor tvingas därför flytta årligen, enligt myndigheterna. Sukum Ali Sheik bor tillsammans med sin familj, bestående av hans fru, mamma och två söner, i ett rum på ett höghustak i södra Dhaka. Det är ett område som för bara tiotalet år sedan sågs som landsbygd men nu är helt tätbebyggt.

– Jag gillar inte att bo i Dhaka, men jag är tvungen att bo här. Det finns inga andra möjligheter. Ibland gråter jag när jag tänker på det Naria jag förlorat, säger han.

Sedan den första dagen han kom hit har 65-åringen kört cykeltaxi för att ha råd med den höga hyran. Samtidigt tvingades hans 14-årige son Sohel Sheik sluta skolan för att hjälpa till att försörja familjen.

Mohammed Shamsuddoha, chef för forskningsinstitutionen CPRD som följer klimatförändringarnas påverkan i Bangladesh, säger att migrationen i landet övergripande är knuten till klimatförändringarna. De leder både till att land försvinner och att det blir allt svårare att försörja

sig på landsbygden. Han pekar på att migrationen nästan uteslutande är påtvingad, och de som kommer till städerna går från en utsatt position till en annan.

– De flyr från en kris för att sedan hamna direkt i en annan, säger han.

Migranterna får inte tillgång till grundläggande samhällsservice, vatten och sanitet. De måste även betala väldigt mycket för mat och hälsovård. De som flyttar till Dhaka hamnar ofta i klorna på lokala maffialedare som driver slumområdena och tar ut hyra för mark de inte äger och för vatten och el som de har kopplat in sig på illegalt.

Sukum Ali Sheik cyklar fram genom den täta trafiken på Dhakas gator. Dammet yr och svetten rinner när han trampar genom den kraftiga hetta som strålar upp från vägen.

– En bra dag kan jag tjäna 500 taka (drygt 50 kronor), men sen måste jag betala för rikshan, säger Ali Sheik.

På en gata intill, i ett rum fullt med tyger från golv till tak, sitter sonen Sohel Sheik och syr kläder för den inhemska marknaden. Från nio på morgonen till tio på kvällen.

– Jag måste jobba. Det spelar ingen roll om jag mår bra eller dåligt, jag måste jobba och tjäna pengar, säger han och syr vidare på sin maskin.

Den ständigt växande befolkningen i Dhaka har möjliggjort en ekonomisk utveckling som annars inte vore möjlig.

– Migrationen ökar tillgången av billig arbetskraft. Ekonomin skulle aldrig kunna växa i den här takten annars. Ser man på arbetare inom bygg- och textilindustrin så är nästan alla från landsbygden, säger forskaren Shamsuddoha.

Men trots det pekar han på att staden inte är byggd för den här mängden människor.

– Det finns ingen plan för hur vi ska kunna ta emot den fortsatta strömmen människor. Det finns inte heller någon plan för hur man ska göra Dhaka motståndskraftigt mot klimatförändringarna som även påverkar själva staden, säger Shamsuddoha och pekar då på att stora delar av Dhaka regelbundet översvämmas av de allt kraftigare regnen. Det leder både till rena hälsofaror och minskade jobbmöjligheter.

När Ali Sheik har cyklat klart för dagen går han över bron som knyter samman Dhakas gamla delar med de nya södra förorterna där han bor. Väl hemma tar han trapporna upp åtta våningar hem till sin fru och mamma. Hans mamma ligger och sover på golvet i deras rum medan sönerna fortfarande är ute och arbetar.

– Om jag bara skulle få en möjlighet att återvända till Naria så skulle jag ta den. När som helst, säger Sukum Ali Sheik.

Share on facebook
Dela på Facebook
Share on twitter
Dela på Twitter