”Att ta ett steg tillbaka är inte ett alternativ”
Text: Leonie Noe
Idag den 25 november är den Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. En dag vars syfte tyvärr fortfarande behövs. Dagen är en påminnelse om FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor och om ett brådskande behov av att tillämpa rättigheter för kvinnor angående jämlikhet, säkerhet, frihet, integritet och värdighet. En påminnelse om att kvinnor har rätt till mänskliga rättigheter.
Nyligen hade Svalorna glädjen att få besök av Pushpalatha och Jayalakshmi från vår indiska partnerorganisation Grameena Mahila Okkuta (Okkuta) som jobbar med kvinnors rättigheter. Okkuta arbetar för att stärka kvinnors egenmakt och minska mäns våld mot kvinnor på landsbygden i Kolar-distriktet i den sydindiska delstaten Karnataka. Under besöket passade vi på att prata om organisationens arbete och om våldets ursprung och orsaker. I avskaffandet av våld är det viktigt att vi sprider kunskap och lärdomar från hela världen.
Även om det är mer än 700 mil mellan Lund och Kolar-distriktet och även om vi talar olika språk, så hittar vi ändå många likheter hur våld mot kvinnor porträtteras i båda länder. Exempelvis, istället för att fokus hamnar på förövaren så hamnar den på offrets val av kläder eller beteende. Skillnaden länderna emellan är dock stor när det kommer till hur starkt och utbrett våldet ter sig, särskilt för dalitkvinnor i Indien. Daliter anses enligt det traditionella kastsystemet att vara utan kast och med det förorenade och oberörbara. På grund av detta får de också helt andra socio-ekonomiska förutsättningar och blir tidigt förpassade till samhällets lägre skikt. Detta kan också ses genom de tunga och riskabla arbetsuppgifter som daliter enligt tradition bör utföra, arbeten som också ser till att daliter bibehåller sin låga klasstatus. Att se detta endast som ett problem baserat på klass räcker inte. Kastsystemet har också ett religiöst ursprung som gör att ojämställdheten är djupt integrerat i samhället. Något som kan rättfärdiga att daliter utsätts för våld från högre kaster när de anses ha rubbat den rådande hierarkin. Dalitkvinnor, som redan diskrimineras på grund av sin kast, drabbas också av könsdiskriminering.
– Dessa kvinnor blir aldrig erkända av varken samhället eller av staten, säger Jayalakshmi.
När man inte ens blir erkänd som människa, hur garanteras då ens rättigheter? Det är en mångdubbel diskriminering av kast, klass och kön som skapar ett tillstånd där dalitkvinnor är i en väldigt utsatt position.
På frågan om varför Jayalakshmi och Pushpalatha engagerade sig för kvinnors rättigheter har de båda ett enkelt men betydelsefullt svar, för att de är kvinnor. Båda behöver kämpa för sina rättigheter och självständighet, för att de är kvinnor. Jayalakshmi och Pushpalatha är eniga kring att våld mot kvinnor i Indien ökar, eller åtminstone blivit mer synlig. Båda är också överens om att detta går att härleda till en förändring i mäns beteende mot kvinnor, som resultera i mer våld. Deras iakttagelse är att på landsbygden kopplas det tilltagna våldet mot kvinnor med en ökad alkoholkonsumtion. I urbana områden går det att se paralleller mellan våldet till att män känner att deras maktposition hotas av en allt mer framgångsrik kamp för kvinnors rättigheter.Partriakala normer ifrågasätts genom att kvinnor får en allt större personlig och ekonomisk självständighet.
– Det är därför män blir så osäkra. De tror att de förlorar sin grund att stå på, att deras priviligierade plats i samhälle förändras, säger Jayalakshmi.
Med målet om ett jämställt samhälle utan våld arbetar Okutta på många olika sätt och nivåer. Arbetet planeras långsiktigt, är rättighets- och forskningsbaserat, och utförs för och tillsammans med kvinnor som själva utsatts för våld och ojämställdhet. Under 90-talet startade Okuttas arbete genom att forma små självhjälpsgrupper och med snabba insatser för kvinnors utbildning och gynekologiska hälsa, en metod som snart spreds i hela delstaten Karnataka. Idag är Okkuta en mångsidig organisation som stärker kvinnors rättigheter, bland annat genom sitt arbete för att förbättra kvinnors försörjningsmöjligheter, att upplysa kvinnor om deras rättigheter och att bygga upp ett nationellt nätverk av organisationer för som tillsammans påverkar lagar som är negativa för kvinnor.
Ett av Okkutas senare och kreativa arbetssätt för att minska mäns våld mot kvinnor är något som kallas för en vaksamhetskommitté. Kommittén består av två kvinnor från ett 50tal närliggande byar som tillsammans får utbildning inom kvinnors rättigheter och ett sammanhang där de kan stärka varandra. Dessa kvinnor får sedan i uppdrag att informera flickor, pojkar, lärare och föräldrar i sin by om jämställdhet och kvinnors rättigheter.
– Att acceptera och att komma överens om förändringar kommer att ta tid. Därför är det i det här sammanhanget avgörande att utbilda yngre generationer, säger Jayalakshmi.
Som representant från kommitteen fungerar dess medlemmar också som en kontaktperson och länk mellan sin egen by och Okkuta. En länk som blir extra viktig när en kvinna utsatts eller riskerar att utsättas för våld eller behöver stöd eller juridisk rådgivning.
Okkuta har under åren gjort många stora framsteg i sitt arbete, bland annat sitter idag ett flertal dalitkvinnor i organisationens styrelse. Okutta har också genomfört flera helt kvinnoledda kampanjer mot olaglig alkoholförsäljning, för att uppmärksamma klimatkrisen och för lyfta fram hållbara jordbruksmetoder. De har också drivit på förändringar i lokala och nationella lagar för en ökad statlig livsmedelsförsörjning till extra utsatta grupper. Men organisationens troligtvis största framsteg är att de redan nu påverkar skadliga normer, vilket bidrar till att minska våldet mot kvinnor.
