Debatt: ”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

Debattartikel publicerad i Alltinget, 1 sept 2020

Sverige har höga ambitioner om att föra en politik som ska leda till global hållbar utveckling. I vår granskning ser vi framsteg, men också områden där politiken i stället motverkar en rättvis och hållbar utveckling. För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av pandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten. Nu krävs handling och mod att prioritera vår globala framtid – även när det tycks gå emot nationella intressen.

Regeringen får underkänt

I juni lämnades en proposition för genomförandet av Agenda 2030 till riksdagen. Regeringen skriver där: ”Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt.”

Det är en målsättning som vi stödjer. Men vår granskning av de senaste två årens politik visar att ambitionen om en samstämmig politik – det vill säga att alla beslut inom samtliga politikområden ska fattas utifrån vad som är bäst för en hållbar utveckling – alltför ofta förblir just en ambition. Det är när konflikter uppstår mellan politiska mål som ambitionerna testas och ord ställs mot handling. Här ger vi regeringen underkänt på flera centrala områden.

”.. säkerhetspolitik eller särintressen ställs mot målet att minska globala klimatutsläpp eller stödja ett hållbart jordbruk i låginkomstländer.

Konflikter uppstår

Hållbar utveckling och mänskliga rättigheter hör samman och får aldrig separeras. Ett genomförande av en samstämmig politik för global hållbar utveckling måste därför präglas och vägledas av de mänskliga rättigheterna. I vår granskning tittar vi särskilt på vad som beslutats och gjorts när det uppstår konflikter mellan exempelvis kortsiktiga ekonomiska intressen och vad som är bäst ur ett längre, globalt hållbarhetsperspektiv. Det kan vara när exempelvis företags vinster, säkerhetspolitik eller särintressen ställs mot målet att minska globala klimatutsläpp eller stödja ett hållbart jordbruk i låginkomstländer.

Ett välkänt exempel är Sveriges export av krigsmateriel till de krigförande parterna i Jemen samtidigt som regeringen arbetar för ett slut på konflikten. Å ena sidan finns viljan att ge exportmöjligheter åt en svensk vapenindustri. Å andra sidan riskerar handeln att påverka mänskliga rättigheter negativt och få långtgående konsekvenser för människor som drabbas av konflikter och förtryckande regimer.

Ansvaret vilar extra tungt

Regeringen skriver i propositionen att ”två bärande utgångspunkter i arbetet bör vara ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling.” Detta måste översättas i konkret politik även när det är obekvämt på kort sikt. Eftersom det ofta handlar om människor som själva saknar möjlighet att göra sig hörda i svensk politik vilar ansvaret för dessa perspektiv extra tungt på våra beslutsfattare.

Det gäller också på två andra områden där vi i vår granskning riktar allvarlig kritik mot regeringen: migrationspolitiken och företags ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska företag har i dag ofta leverantörer eller andra affärsrelationer i länder där det förekommer barnarbete, osäkra och farliga arbetsförhållanden eller tvångsförflyttningar av lokalbefolkning. Men det saknas en lag som kräver att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter i alla sina leverantörsled. De som drabbas är utan röst i svensk politik. Detsamma gäller de migranter som nekas det skydd de har rätt till i vårt land.

Krävs modigt ledarskap

Coronapandemin har gjort det ännu tydligare att världen hänger samman och kräver globala lösningar på nya problem. Krisen har fördjupat de strukturella och långsiktiga utmaningar vi måste ta oss an, som att bekämpa fattigdom, ojämlikhet, försvara alla människors rättigheter och hejda klimatförändringarna.

Alla politiska beslut måste ta hänsyn till hur de påverkar människor och miljö inom och utanför Sveriges gränser.

Regeringen måste nu ta fram en nationell handlingsplan för Agenda 2030 då den nuvarande går ut i år. Handlingsplanen bör sträcka sig tio år framåt i tiden och ange hur regering tillsammans med andra aktörer ska agera för att bidra till att de Globala målen nås innan deadline. Det här är en uppgift vi måste klara i tid.

Riksdagen behöver besluta om ett övergripande mål för hållbar utveckling som inkluderar en samstämmig politik för global hållbar utveckling där ingen lämnas utanför. Alla politiska beslut måste ta hänsyn till hur de påverkar människor och miljö inom och utanför Sveriges gränser. I dag krävs ett modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen och tar ansvar för svensk och global utveckling på lång sikt.