Ett indiskt dygn, längre än 24 timmar?

Lite över en vecka har nu förflutit sedan vi kom fram till Pastapur och startade vår praktik hos Deccan Development Society. Vi har här flyttat in i organisationens guest house, ett litet hus med tillhörande trädgård, en terrass, apor på taket och glada grannfamiljer i husen bredvid. Tyvärr delar vi bostad med en råtta som verkar ha gjort sig rejält hemmastad i köket… Vi har gjort några försök att bli av med denna huskamrat, men tyvärr utan större framsteg.

Dagarna som gått har innhållit ett så varierat utbud av händelser, människor, känslor och platser, att tiden börjat kännas en aningen diffus. Något man tror skedde förra veckan kan i själva verket ha ägt rum samma morgon, men sedan dess har så mycket nya intryck kommit farande att det inte känns rimligt att allt fått plats på ett dygns timmar. Alla variationer under dagarna målar verkligen upp Indien som ett kontrasternas land, där vi ena stunden äter frukost ute i strålande sol för att några timmar senare ta skydd undan hällregn och blixtar som lyser upp hela himlen.

En frukost i solen framför vårt hus

Några timmar senare, hällregn under ett fältbesök.

Att försöka ge en samlad beskrivning av vad den första tiden som praktikant egentligen inneburit känns därav något ogripbart då dagarna ter sig så olika, och i sig fylls med så många olika aktiviteter! Ena stunden kan vi vara ute i fält på besök hos någon av DDS bönder, och i nästa stund sitter vi intryckta i en möteslokal på DDS kontor med byns alla kvinnor för att vara med på ett möte där det enbart talas Telugu, ett språk vi inte har en chans att hänga med i.  Fältbesköken och personerna vi träffar under mötena är i sig själva också en källa till en mängd intryck och kontraster. I fälten odlas exempelvis ca 23 olika grödor, alla med olika utsende, höjder och användingsområden, detta för att bevara biodiversiteten och kvalitén på jorden. I möteslokalerna träffar vi också en stor variation av människor, allt från äldre bönder till barn som följt med sina föräldrar, forskare, psykologer och poliser som alla bidrar på olika vis till organisationens arbete.

Fältbesök under en förmiddag på en av DDS odlingar

Ett eftermiddagsmöte på DDS kontor

 Innan vi åkte på praktiken förstod vi att DDS arbetade med olika medel för att stärka kvinnor och marginaliserade personers rätt till matsuveränitet och att bevara ett hållbart jordbruk, men väl här har det verkligen gått upp för oss att detta arbete drivs på otroligt många och på kreativa sätt. Bara att deras arbetsmetoder och möten inte är formade efter texter och anteckningar utan drivs främst genom visuella metoder och tillvägagångsätt. Detta för att ge möjlighet till de som inte själva kan skriva eller läsa att göra sin röst hörd och kunna delta, är bara en av många saker som redan hunnit göra intryck och inspirerat oss!

Att inte mer tid har gått sedan vi anlände till Pastapur känns stundtals orimligt, då så mycket redan har hunnit hända. Samtidigt känns det som att vi bara hunnit få kortare inblickar i allt DDS arbetar med, och vad tiden här kan komma att innebära. Vi ser därav förväntansfullt fram emot vad kommande månader kan tänkas föra med sig!

Hejdå från oss på DDS för denna gången 😊

// Evelina och Josephine