Asha Ramesh och Prabakhar

Under vår tredje dag på Svalornas India Office i Bangalore fick vi besök av kvinnorättskämpen Asha Ramesh och daliträttsaktivisten Prabakhar. Daliter är den grupp människor i Indien som tidigare kallats kastlösa eller oberörbara. Varje ord Asha och Prabakhar delgav kändes värdefullt och varje minut lärorik. Jag tror vi alla fylldes av lika delar tröstlöshet som hopp och en vilja att lära oss mer, att lyssna och insupa all värdefull kunskap för att på så vis kunna vara en del av kampen för allas, inklusive kvinnors och daliters, mänskliga rättigheter.

Asha Ramesh målade en tydlig och färgstark bild av den indiska kvinnorättsrörelsens långa historia. Först pekade hon på alla de kvinnor som var framträdande i frihetsrörelsen fram till 1947 då Indien blev självständigt från Storbritannien. Kvinnor som utelämnats ur historieskrivningen (som vanligt) såsom Aruna asaf Ali. Vidare berättade hon om Indiens (än idag) progressiva konstitution från 1950 som understryker alla människors lika värde och rättigheter och motsätter sig all typ av diskriminering.

Asha gick metodiskt igenom kvinnorörelsens alla vågor med demonstrationer, påtryckningar och vinster genom nya så kallade ”Acts”, alltså förstärkningar av delar av lagen. För att nämna några förbjöds hemgift, ”dowry” 1961, änkebränning eller ”sathi” förbjöds 1988 och 2005 infördes ”Domestic Violence Act”. Trots detta har inte lika mycket förändrats i praktiken och fortfarande utsätts kvinnor för brott, övergrepp, våld och diskriminering. Särskilt dalitkvinnor och andra diskriminerade grupper i Indien såsom ursprungsbefolkningen. Indiens kvinnorättshistoria och pågående kamp är på så vis full av motsättningar, motstånd, bakslag och stora hoppfulla förändringar. I Indiens senaste (och elfte) 5-årsplan har det även föreslagits att genusperspektivet ska förstärkas inom varje område såsom infrastruktur och hälsa.

Prabhakar beskrev en parallell historia av kamp för daliters rättigheter som också tog sin början i frihetsrörelsen. Ambedkar har blivit symbol för daliternas kamp och var delaktig i formandet av konstitutionen. Förtrycket av daliterna har en tretusenårig historia och hänger ihop med ariernas intåg i Indien 1750 före Kristus då människor kategoriserades in i klasser utifrån hudfärg och bakgrund. Även formandet av Hinduism (tidigare Brahminism) som religion på 1800-talet institutionaliserade förtrycket av de så kallade ”chrudras”, alltså slavar, daliter och kvinnor. Det fastställdes att chrudras varken hade rätt till egendom eller utbildning och sågs inte som människor. Idag pågår en diskussion kring nötkött som är en viktig del av daliters kost, men som Hinduer inte äter då kor anses heliga. Den nuvarande regeringen vill förbjuda konsumtionen av nötkött vilket har mobiliserat flera gupper i Indien, bland annat daliter och muslimer.

Till sist knöts Asha Rameshs och Prabhakars inspirerande berättelser ihop av dalitkvinnornas kamp för rättvisa som stärkts under senare år. Dessa kvinnor ifrågasätter den feminism som kvinnorörelsen drivit då den inte överensstämmer med eller tar upp de problem och det dubbla förtryck som dalitkvinnor lever med dagligen.

Jag lämnade Indienkontoret med ny energi och en otålighet att få ägna fyra månader på en organisation som jobbar med dem här frågorna. Idag tar jag och min praktikkamrat Sara C nattåget till Chennai där vi ska påbörja vår praktik på Women’s Collective. De andra praktikanterna påbörjar lika spännande praktiker som alla handlar om rättighetsbaserat arbete, kopplat till bland annat mat och mark. Tänk, vad vi kommer lära oss!