Klimatförändringar slår akut mot bönder

Vi sitter på ett tåg på väg från delstaten Orissa, där vi har varit på fältbesök hos en partnerorganisation till DDS. Vi lämnar de vackra bergen, de djupa dalarna och den prunkande grönskan. Den vackra naturen knockade oss totalt. Ändå är det människorna vi mött som har gjort djupast intryck. Vi har intervjuat bönder till vår dokumentär, och fått ta del av deras historier och bekymrade ansikten när vi frågar om de har märkt några förändringar i klimatet de senaste åren. Alla vittnar om samma sak. Det är väldigt torrt, för varje år blir det allt färre regndagar. Grundvattennivåerna sjunker, skörden dör. Ändå är dessa lantbrukare lyckligt lottade jämfört med skuldsatta ris- eller bomullsodlare som har satsat på konventionella jordbruksmetoder.

SONY DSC

Bild från byn Ungamaha i Orissa. Här bor runt 600 människor som lever på jordbruk och uppfödning av djur. Det här året har de slutat använda kemiska bekämpningsmedel och får nu stöttning från MINI-nätverket för att helt ställa om till ett ekologiskt diversifierat jordbruk med millets som huvudgröda. Foto: Caroline Nordvall

SONY DSC

En torr brunn i byn Bodilipadar. Foto: Caroline Nordvall

De bönder vi pratat med har satsat på ett diversifierat jordburk med stöd från DDS och partnernätverket MINI – Millet Network of India. Millet är en klimatresistent och näringsrik gröda som går bra att odla även i ett mycket torrt klimat. (En typ av millets säljs i Sverige som hirs, annars har inte millets-marknaden nått Europa än.). I princip allt jobb vi som praktikanter får ta del av på DDS handlar om millets, som marknadsförs som ”the miracle crop”.

SONY DSC

Den här typen av millets heter ”korra”, och översätts som ”foxtail”. I Sverige säljs detta under namnet hirs. Hirs har en mängd positiva hälsoeffekter och kan bland annat hjälpa till att kontrollera kolesterolnivåer och minska risken för diabetes. Foto: Caroline Nordvall

Vi får ibland hålla oss för skratt på konferenser och när vi intervjuar representanter för MINI-medlemmar när vi hör uttalanden som ”Nutrition, climate…whatever the problem – millets is the answer!” Men när skrattet har lagt sig känner även vi oss smått nyfrälsta. MINI-nätverket är ett fantastiskt initiativ, och intresset från potentiella nya medlemmar är stort. I takt med att klimatet förändras kommer drastiska förändringar inom jordbrukssektorn vara ofrånkomligt. Vi kommer behöva ställa om våra odlings- och konsumtionsmönster till klimatresistenta grödor och här kan millets spela en nyckelroll.

Många av de lantbrukare vi pratar med lever långt från civilisationen. De vet ingenting om nivåer av metan och koldioxid, om mineralbrytningar som utarmar jorden, om fracking, djuphavsvattenborrningar eller om IPCC-rapporter. Men det är de här människorna som påverkas mest av klimatförändringar och det är dem vi borde lyssna på och lära av. I Orissa fick vi träffa flera grupper av ursprungsfolk som lever i lerhyddor och som på min fråga om vad som är deras viktigaste dagliga uppgift säger att ”jordbruk är det enda som är viktigt för oss, det är vårt liv”. De här ursprungsfolken i byarna Ungamala, Bodilipadar och Dupi besitter enorm kunskap om gamla agroekologiska metoder som har gått i arv i generationer. En del av de vi har pratat med har varit nyfikna på konventionella kemiska jordbruksproduker och provat detta under en kort period. Men alla har snabbt återgått till ett ekologiskt jordbruk där naturen själv reglerar kvävehalter och håller skadedjur borta.

SONY DSC

Foto: Caroline Nordvall

DSC04952

Posalimaj är medlem i The Condor Tribe i byn Ungamaha i Orissa. Foto: Caroline Nordvall

DSC04954

Även denna kvinna; Sudalimaji, är medlem i The Condor Tribe. Många kvinnor har liknande tatueringar i ansiktet och mängder av ringar i öronen. Denna tradition bottnar i att göra vackra kvinnor mindre attraktiva i ”skyddande” syfte. Allt fler kvinnor i den yngre generationen väljer att inte fortsätta med detta. Foto: Caroline Nordvall

Samtidigt som torkan på många håll i Indien är akut, ligger Chennai i Tamil Nadu under vatten och dödsfallen beräknas nu till över 200 till följd av den senaste tidens översvämningar. När vi åkte från Orissa i morse var tre av fem tåg inställda och det är tveksamt om våra två praktikantkollegor i Chennai lyckas ta sig till halvtidsmötet i Bangalore. Det vi nu ser är resultatet av allt tydligare klimatförändringar där politisk debatt inte längre är tillräckligt. Nivåerna av koldioxid i atmosfären nådde nyligen den kritiska nivån 400 ppm. Att Kina lovar att nå sin ”peak” år 2030 framstår som ett hån. Vi kan omöjligt veta hur jorden kommer se ut år 2030, år 2050 eller ännu längre fram med hela ekosystem ur balans. Att äventyra detta i ytterligare 15 år (minst!) är ren och skär galenskap.

Tåget rullar vidare. Efter att ha varit bortkopplade från omvärldsrapportering i en knapp vecka är vi spända på att läsa om hur det har gått på klimattoppmötet i Paris. Vi hoppas att världens ledare inser att det inte går att vänta längre. Klimatförändringar är här och nu och kräver drastiska beslut. En bra början för jordbrukssektorn är att ta lärdom av folk som dagligen möter och tampas med klimatförändringar. Som har brukat jorden i flera tusen år som har naturliga lösningar i bakfickan. Mycket av detta diskuterades under förra veckans nationella millets-konferens i Hyderabad, som vi kort kommer att summera i nästa inlägg. Tills dess, ha det fint hemma i Sverige och glad andra advent!