Första dagen hos Evidence
Den första söndagen i Indien satt jag och Veronica med våran handledare, Thilagam, och åt lunch med hennes familj. Det pratades indisk politik, då hennes bror är involverad i en kampanj mot en korrupt politisk ledare i Indien. Under lunchen började också Thilagam tala om arbetet som Evidence gör i delstaten Tamil Nadu. En av de sakerna som kom fram var att det skulle vara en demonstration dagen därpå, mot det kastsystem som Indiens samhälle är uppbyggt på. Jag och Veronica var inbjudna att delta på våran första arbetsdag. Det kändes spännande att äntligen börja arbete och se på nära håll hur Evidence arbetar med politiskt påverkansarbete för att förändra diskriminerande strukturer.
Måndagen kom, och arbetskamraterna tog oss till demonstrationen. Det var dock endast möjligt att betrakta på avstånd, annars skulle det bli för mycket frågor. Dalitfrågan, och kastsystemet i Indien, är otroligt kontroversiellt att arbeta med. Det handlar om hundratals år gamla maktstrukturer som är inpräntade i det Indiska psyket, där de som är från en högre kast känner att de har rätten att förtrycka och se ner på dem av lägre kast och de kastlösa daliterna.
När Evidence startade sin verksamhet år 2005 var det under hot och terror som de utförde sitt arbete att stödja daliterna. Men nu, när organisationen har blivit mer känd och ofta är med i media, så har hoten minskat. Deras arbete kan delas in i två olika områden, det första handlar om att stödja individuella fall där daliter har utsatts for våld på grund av sin kast. Fokuset är att ge rättshjälp i delstaten Tamil Nadu, där större delen av daliterna lever under fattigdomssgränsen och sällan är medvetna om de rättigheter de har eller vad de kan göra när de utsatts for diskriminering och våld. Det andra området som organisationen arbetar med är påverkansarbete, där de försoker förandra strukturer och mentaliteten i samhället.
Efter demonstrationen blev det både tydligt hur Evidence arbetar samt vilken passion för förandring som all personal har. Vid ett samtal med chefen blev det också lite klarare hur jag passar in, som utomstånde. Han sa att det som behövs för att bygga en organisation är först och främst människor som har varit utsatta för diskriminering och våld. Sedan behövs det människor från samma land som kan kulturen och kontexten. Och sist men inte minst så behövs ’development proffessionals’ som har teknisk kunskap om utveckling. Det var ett bra sätt att beskriva det hela, nu känns min roll här på organisationen lite tydligare. I veckan åker vi ut pa fält, det blir något helt nytt.