Got milk?

Vi reser mot Mohand, en liten by i delstaten Uttar Pradesh, strax innanför gränsen mot Uttarakhand. Vi ska besöka SOPHIAs mjölkprogram, som kopplar samman skog och stad, producent och konsument. Vägen följer Mohandfloden, och längs hela vägen ser vi utspridda ”deras”, Van Gujjarernas traditionella hus som byggs av lera, gräs och på senare tid plast. Flera gånger tvingas chauffören väja för apor, som arrogant masar sig ur vägen i sista stund, eller för kor, som inte flyttar sig över huvud taget. Tillslut är vi framme i Mohand, där SOPHIAs mjölkbil ska fyllas med mjölk.

1996 startade SOPHIA mjölkprogrammet, som ett led för att stärka Van Gujjarernas ställning på marknaden. Innan programmet blev Van Gujjarerna ofta lurade av mellanhänder, som köpte mjölken billigt, för att sedan sälja den dyrt i städerna. Van Gujjarerna hamnade i ett ohälsosamt beroende, och många hamnade i djup skuld till mellanhänderna. Mer än 15 år efter att mjölkprogrammet startades är situationen annorlunda, priset på mjölk har stigit, och nästan all vinst hamnar där den hör hemma, hos Van Gujjarerna själva. Mellanhänderna finns fortfarande kvar, bara drygt 10% av all mjölk som säljs går via SOPHIA, men programmet har förskjutit makten, från mellanhänderna till Van Gujjarerna. Mellanhänderna kan inte längre lura folket från skogen, utan tvingas arbeta på deras villkor. Enligt Manto, grundare av organisationen, är det ingen svaghet att bara 10% av Van Gujjarerna är anslutna till programmet. Att bara 10% är anslutna visar istället på programmets framgång. Makten har inte flyttats från mellanhänderna till SOPHIA, utan från mellanhänderna till Van Gujjarerna, med SOPHIAs hjälp. Van Gujjarerna är inte längre beroende av mellanhänderna, men de är inte heller beroende av SOPHIA.  

På plats i Mohand ser vi hur mjölkbilen fylls, liter för liter. Varje dag kommer ett 50-tal Van Gujjarer hit för att sälja sin mjölk. Totalt samlas mellan 400-500 liter buffelmjölk in varje dag, och all mjölk testas innan den lastas på bilen. Framförallt mäts fetthalten i mjölken, som idag ligger nära 7%. Mjölken från Van Gujjarernas bufflar är fetare än vanlig mjölk, vilket gör att den av många människor är väldigt eftertraktad.

Till mjölkbilen kommer Van Gujjarer från olika håll, och på olika färdmedel. De flesta kommer bara med några liter, mjölk som de själva mjölkat samma morgon. En av dessa är Mustu, som har cyklat en mil för att komma till lastplatsen, med två kannor mjölk fastsurrade vid sidan av cykeln. Andra Van Gujjarer kommer till fots. De har vandrat 6 kilometer längs floden, bärandes mjölken på ryggen. Det är en promenad de gör varje dag. Bufflar har aldrig semester.

 

Ett par timmar senare, när bilen är lastad, kör den tillbaks till Dehradun i Uttarakhand där mjölken säljs vid olika stationer på vägen. I Uttar Pradesh finns det ett överskott på mjölk medan Uttarakhand har ett underskott, vilket betyder att Van Gujjarerna kan få ett högre pris för mjölken i Uttarakhand. I Dehradun stannar bilen på 15 olika platser, och mjölken säljs direkt från bilen, till människor som får sina kannor fyllda. När vi anländer till den första försäljningsplatsen står redan ett antal människor i färgglada kläder och väntar på att få fylla sina metallkannor med färsk mjölk. En av dem som köar är Ritika, en ung kvinna som blygt ställer upp på att få sin bild tagen. Varje dag köper hon och hennes grannar mjölk från bilen. Dels är det bekvämt för henne, eftersom bilen stannar i närheten av hennes hus, och dels anser hon att mjölken från Van Gujjarernas bufflar smakar bättre än den som går att köpa i affärer.

Precis som Ritika är de flesta som köper mjölk återkommande kunder, som varje dag köar vid mjölkbilen. De flesta återkommer för att de tycker om bufflarnas feta mjölk, för att den är färsk och för att kvalitén är högre än annan mjölk. Trots det är kvaliteten på mjölken det som oroar Van Gujjarerna mest. På bara ett tiotal år har standarden på mjölken från deras bufflar sjunkit. Enligt dem själva beror det på att djurens foder, löv som Van Gujjarerna plockar i skogen, har försämrats. Skogen de bor i är inte vad den en gång var, vilket gör det svårare och svårare för Van Gujjarerna att överleva som mjölkproducenter. Trots SOPHIAs framgångsrika mjölkprogram är därför Van Gujjarernas traditionella liv som nomader i skogarna i Himalaya hotat.  

/Petter Gustafsson, Dehradun.