Att bli bekväm – på gott & ont

Från Keystone Foundation i Kotagiri, Tamil Nadu

Nu har vi utlandspraktikanter spenderat tre och en halv vecka i Indien. För mig innebär det att Indien numera är det land jag tillbringat längst sammanhängande tid i. Ja, förutom Sverige såklart. Detta trots att jag ska vara här i ytterligare fyra månader.

Det faktum att jag tidigare inte varit ifrån Sverige mer än tre veckor i sträck har bidragit med viss nervositet. På förhand var en av mina största farhågor med vistelsen i Indien, föga förvånande, hur jag skulle hantera min nya vardag. En vardag i ett land där jag inte visste hur något fungerade. Många frågor flimrade förbi i tankarna: Hur länge kommer jag stå ut med ris till varje måltid? Kommer kulturkrockarna bli för mycket för mig? Hur ska jag hantera alla vilda djur? Är det verkligen bekvämt att gå på en toalett utan toalettstol? Och är det möjligt att leva utan toalettpapper?

Kanske är det pga de tidigare farhågorna som jag nu sitter här och häpnas av hur snabbt det gått för mig att bli bekväm i min tillvaro. Eftersom jag hade förberett mig på att inte ha tillgång till något av det jag var van vid kändes allt väldigt lätt när det fanns både toalettstolar, toalettpapper, annan mat än ris och ett enormt härligt socialt klimat hos Keystone. För en som inte varit utomlands en längre tid förut har det varit skönt. Eftersom vi inte haft några fältbesök än inser jag dock att det finns andra sidor av Indien som kan falla längre utanför min bekvämlighetszon. Jag ser framemot att lära mig mer om dem och tror verkligen det kommer vara nyttigt för mig att bli lite obekväm ibland också.

Nu kanske ni undrar vad i min bekvämlighet som innebär något ont? Det är framför allt en oro att bli FÖR bekväm. Närmare bestämt att glömma bort att jag befinner mig långt hemifrån i en helt annan kulturell och social kontext än jag tidigare varit van vid. Mycket känns som hemma, vilket lett till att jag ibland funnit mig själv oförstående till varför saker fungerar på annat sätt än i Sverige. Helt säkert kommer det dyka upp fler situationer som ställer en inför olika dilemman. Bekvämligheten skulle förmodligen kunna leda till att jag helt plötsligt dricker av kranvattnet eller finner mig själv öga mot öga med en gaur i mörkret.

Något jag fortfarande lär mig hantera är de vilda djuren. De är just nu det enda som står mellan mig och total bekvämlighet i vardagen. Därför skulle jag vilja dela med mig av tre lärdomar som jag tagit med mig från de första veckorna:

1. Förvänta dig inte ensamtid på toaletten. Både grodor, spindlar och malar kommer vilja samsas med dig om platsen där.
2. Myror i sängen är inga konstigheter. De får t.o.m. nätterna i en hård 90-säng att kännas mindre ensamma.
3. Lämna ALDRIG (igen) din lunchtallrik obevakad utomhus – om du inte vill dela lunchen med en apa eller två dvs.