Vanakkam Madurai!

För ungefär en vecka sedan anlände vi i Madurai. Efter månader av förberedelser, tänkande och undrande är vi äntligen på plats. Vi trillade ut ur nattåget från Bangalore cirka halv åtta på morgonen, möttes av strålande sol, cirka 37 graders hetta, och en mycket välkomnande handledare.

Under veckan som gått har vi lyckats flytta in och packa upp, bekantat oss med närområdet, börjat lära känna alla medarbetare på kontoret och samlat på några fraser på Tamil! Vi har även tampats en del med magbesvär och hettan som bara minskar under regnet, som dock nu inte kommit de tre senaste dagarna – vi längtar!

Så här i början kommer det till mig vid vissa stunder att jag faktiskt är här, och det känns redan som att det är vissa av dessa ögonblick som jag kommer bära med mig när jag tänker tillbaka på den här tiden. Ögonblick som första kvällen då vi fick stå och vänta i mörkret under taket vid ett fruktstånd då himlen öppnat upp över oss med första monsun regnet för säsongen. Att sitta på bänken på verandan och diskutera kultur och religion med vår nya granne. Att nästan glömma bort var man var i tystnaden och svalkan på kontoret för att stiga ut under lunchtid och abrupt mötas av en våg av hetta och det nästintill konstanta tutandet på gatan som verkar signalera ”här kommer jag!” istället för det ”vad håller du på med?!” som det gör i Sverige. Och så klart många av alla de koppar chai med nya vänner och bekanta; och några tysta, ensamma ögonblick då man får tid att tänka efter att man faktiskt äntligen, och ändå helt plötsligt, är på plats – den platsen som kommer att bli mitt hem de kommande fyra månadernas praktiktid på organisationen Evidence. Jag ser otroligt mycket fram emot att lära känna den här staden, kulturen, mina nya kollegor, vänner och grannar och så klart all fantastisk sydindisk mat. Härligt att vara här Madurai!

Pölar

Michaela undviker pölar efter outing till grönsaksmarknaden

Solnedgång

Solnedgång efter första dagen på kontoret

/Emilia