• Webbshop
  • Second hand
Skördefest i byn Ajunnaik där konsumenterna får hjälpa bönderna och lära sig hur grödorna skördas.

Andelsjordbruk minskar avståndet mellan bönder och konsumenter

Text & foto: Matilda Kalström & Ellen Gustafsson

I den myllrande mångmiljonstaden Hyderabad i centrala Indien bor civilingenjören Hari Krishna. Ett tiotal mil utanför staden, i byn Arjunnaik, bor bonden Chandi Bhai. Gemensamt för de båda är att de är med i projektet ConFarm, som startats för att minska avståendet mellan stadens konsumenter och landsbygdens småbrukare.

Intresset för att komma närmare jordbruket har blivit allt större och har på många platser i världen tagit form i så kallade andelsjordbruk. Denna typ av jordbruk innebär att en konsument i förväg betalar för en del av bondens skörd, och får grönsaker och spannmål efterhand som grödorna skördas. Tillsammans med bonden delar de också på risker då skörden kan slå fel eller utebli.

DELAD ORO OCH GLÄDJE
Namnet Consumer Farmer Connect, förkortat ConFarm, skvallrar vad det handlar om. Projektet som startades 2018 i ett samarbete mellan organisationen Deccan Development Society (DDS) och konsumentföreningen Disha, kopplar samman konsumenter i staden Hyderabad med ekologiska bönder på landsbygden.

För DDS och Disha är ConFarm mer än ett utbyte av pengar och grödor. Målet med projektet är att stadens konsumenter ska se bortom matbutikernas hyllor och ta del av de indiska småbrukarnas traditionella och hållbara jordbruk. Därför erbjuds konsumenterna möjligheten att få följa med ut till böndernas åkrar och lära sig hur ett jordbruk fungerar. Genom att investera i ConFarm får konsumenten även förståelse för jordbrukets utmaningar genom att de delar böndernas oro för torka och skadedjur. Men investeringen ger också chansen att dela böndernas glädje vid en rik skörd.

MER ÄN BARA EN INVESTERING
Hari Krishna som jobbar som ingenjör i Hyderabad och är en av konsumenterna i andelsjordbruket ConFarm har ingen tidigare erfarenhet av jordbruk och har likt sina barn vuxit upp i storstaden.

– När vi handlar i matbutiker idag vet vi inte var maten kommer från. Som konsument i ConFarm kan vi följa med till åkrarna och se hur maten vi äter odlas. Det är fortfarande bönderna som gör allt viktigt jobb, och vi kanske kan kallas oss indirekta bönder.

Genom ConFarm har Hari Krishna tillsammans med sin familj vid flera tillfällen besökt de kvinnliga bönderna inom projektet. Bland annat deltog de när fröna såddes, ogräset rensades och grödorna skördades.

– Det finns idag många barn som inte vet hur odling går till. Genom att följa med till bönderna kan de lära sig hur det går till från att ett frö sås, växer upp och tillslut hamnar på tallriken. Barnen är väldigt nyfikna och har många frågor till bönderna.

För Hari Krishna är ConFarm ett sätt att ge tillbaka till samhället, både för sig själv och sin familj. Genom projektet stöttar han och de andra konsumenterna bönderna och bevarandet av traditionell kunskap inom jordbruket. Samtidigt uttrycker han en känsla av ödmjukhet över sin egen roll i projektet.

– Vi får så mycket från dem och får lära oss otroligt mycket. De välkomnar oss som en del i sin familj, men det enda vi ger dem är lite ekonomisk finansiering.

KOPPLING MELLAN STAD OCH LANDSBYGD
Några mil utanför Hyderabad bor bonden Chandi Bhai i byn Arjunnaik. Tillsammans med de andra bönderna i byn har hon länge arbetat tillsammans med DDS. När Chandi Bhai fick höra om ConFarm blev hon genast intresserad. Det första året av projektet har dock varit tufft för bönderna. Bristen på regn har gjort att säsongen inte genererat så stor skörd som förväntat, vilket bekymrar Chandi Bhai.

– När vi inte får tillräckligt med regn så kan vi varken skörda tillräckligt eller ge tillbaka det konsumenterna investerat i vårt jordbruk. ConFarm är ett bra projekt men det måste regna, annars får varken vi eller konsumenterna någon mat.

Trots problemen ser Chandi Bhai positivt på hur ConFarm får konsumenter att ta del av det traditionella jordbruket som hon och de andra bönderna i Arjunnaik utför.

– Vi är glada att de tar sig tiden att komma hit och delta i vårt dagliga arbete. Det är ett väldigt bra sätt att uppmärksamma vårt jordbruk på.

När de under året träffar konsumenterna sprids och utbyts kunskap om hur de brukar jorden. Utöver kunskapsutbytet har även ett starkt band bildats mellan konsumenter och bönder.

– De är en del av vår familj nu, säger Chandi Bhai och ler.

 

 

Deccan Development Society

Deccan Development Society (DDS) arbetar med att bevara och främja hållbart och traditionellt jordbruk i Medak-distriktet i sydcentrala Indien. Tillsammans med 14 andra organisationer bildar de nätverket MINI som arbetar för att organisera och stärka småskaliga jordbrukare, oftast kvinnor och daliter, över stora delar av Indien.

Du kan läsa mer om DDS här >>

Var med och bidra till Svalornas arbete för rättvisa och jämställdhet.

Bli månadsgivare idag!