• Webbshop
  • Second hand
Yeshodha, Jaali Rani, Pudhu, Shivaspuri och Jeya Neyadhi hoppas i framtiden på att få större inflytande i hela processen vid tillverkningen av todabroderier.

Todafolkets kamp för rätten till sin skog och för en ljusare framtid

Text: Stina Wennö Foto: Stina Wennö & Julia Lindahl 

Urfolket Toda har traditioner och en kultur som är starkt förenad med skogs- och landområden i Nilgiribergen i södra Indien där de levt i generationer. Men regleringar av staten har dock begränsat Todafolkets åtkomst till skogen vilket har lett till att de har det allt svårare att försörja sig. Tillsammans med Svalornas partnerorganisation Keystone Foundation arbetar de nu för att få tillbaka rätten till sin skog och förbättra framtidsutsikterna för sitt folk.

Problemen för Todafolket började när britterna kom till Nilgiribergen under 1800-talet och började satsa på stora plantager av eukalyptus och akacia. Det orsakade stora förändringar i landskapet och gjorde det allt svårare för Todafolket att få tillgång till skog och land. Då landskapet ersattes med odlingar förlorade området även sin tidigare traditionella och kulturella mening. Todafolket har en stark kulturell koppling till skogen, där de bland annat samlar material in till de heliga tempel som utgör en central del av befolkningens traditionsutövning. Keystone Foundation, som bland annat arbetar med urfolks rättigheter till skogen, har kommit att bli en viktig aktör i Todafolkets kamp för att bevara sitt traditionella levnadsätt.

Peete Ker tillhör Todafolket och bor i byn Bikupathy. Han berättar att de tillsammans med Keystone verkar för att förbättra försörjningsmöjligheterna för Todafolket, genom att arbeta med att bevara sin kultur och rätten till skogen. De vilda bufflarna som lever i Nilgiribergen är även en viktig del av Todafolket kultur och försörjning. Karnesh, som även han bor i byn Bikupathy, berättar att de alltid levt i symbios med bufflarna.

För Peete Ker är det viktigt att bevara sin kultur och rätten till skogen.

Djuren är en central del av deras trosutövning och religiösa ritualer, samtidigt som bufflarna bidrar till en ökad försörjning. Buffelmjölken säljs eller används som bytesvara byarna emellan. Bufflarna behöver tillgång till skog och framför allt betesmark för att överleva. Ett område som minskat drastiskt i takt med att plantagen brett ut sig.

– Bufflarna har blivit färre och färre. I takt med detta har även Todafolket minskat i antal, säger Karnesh.

MYNDIGHETERNA SAKNAR FÖRSTÅELSE
Den indiska skogsförvaltningen har ansvaret för att se till att skydda skogsområden och djurliv i bland annat Nilgiribergen. Men Skogsförvaltningen har länge haft bristande förståelse och dialog för Todafolkets beroende och nyttjande av skogen. Något som lett till ytterligare problem för Todafolket. I Bikupathy finns det egna erfarenheter av de problem som skapats i mötet med skogsförvaltningen.

– När vi samlat material från skogen har skogsförvaltningen undrat vad vi gör där, förklarar Peete Ker.

En viktig del av Keystones arbete är att stärka urfolken i hur man bättre kräver sin rätt till skogen. Peete Ker har själv förklarat för skogsförvaltningen varför skogen är viktig för dem och att de endast tar material som är nödvändigt för deras försörjning och levnadssätt. Detta har bidragit till en dialog mellan skogsförvaltningen och hans by. Han beskriver att situationen i de olika byarna skiljer sig åt och att det är viktigt att stötta varandra byarna mellan. I en del byar i Nilgiridistriktet har rätten till skogen hotats av utomstående aktörer, vilket försvårat åtkomsten. Därför har det blivit viktigare att tillsammans kräva rätten till skogen i dessa byar.

Bufflarna har alltid varit en central del av Todafolkets kultur och levnadssätt.

ETT STEG I RÄTT RIKTNING
Allt eftersom bufflarna blivit färre till antalet så har en alternativ inkomstkälla blivit allt viktigare för Todafolket. Många kvinnor inom Todafolket arbetar med att tillverka så kallade todabroderier, ett traditionellt hantverk av svarta och röda trådar som broderas på ett vitt bomullstyg. Den avancerade tekniken ger upplevelsen av att broderiet är vävt in i tyget. Med Keystones hjälp har de fått patent på todabroderiet. En äganderätt som innebär att ingen får kopiera mönstret eller tekniken som är kopplat till det specifika geografiska området. Jeya Neyadhi, som också kommer från Bikupathy, berättar att äganderätten är viktig för dem eftersom de nu har ensamrätt på sin inkomstkälla.

– Broderiet är betydelsefullt för att vi ska klara oss ekonomiskt, förklarar hon.

Jeya och de andra kvinnorna berättar att de i framtiden vill bli mer involverade i hela kedjan av processen, från skapandet av produkten till hur den säljs. Även om todabroderiet utgör en viktig inkomstkälla, poängterar de hur avgörande tillgången skogen är för deras livnäring och tradition. Peete Ker, Karnesh och Jeya Neyadhi hoppas alla att deras arbete ska leda till att Todafolket kan utveckla fler försörjningsmöjligheter och bevara sin rätt till skogen. Nyckeln för alla tre är ett fortsatt samarbete med Keystone.

 

Var med och bidra till Svalornas arbete för rättvisa och jämställdhet.

Bli månadsgivare idag!